Debunking public service? Meta-academic and personal reflections from inside the Swedish Public Service Broadcasting Commission

During the last half of 2015, a number of Swedish publishing and broadcasting companies—Bonnier, Schibsted Sweden, Mittmedia, Bauer Group—agreed to fund and establish a national Public Service Broadcasting Commission. The purpose was to initiate a public debate about the behaviour and operation of Swedish public service broadcasters—in particular, how they affected the commercial media market, and generally, to discuss the role of national public service broadcasting in a networked media environment. I was a Commission member, and this article describes the background, debates and proposals put forward by the Commission. On one hand, it focuses the work of the Commission with an emphasis on the different public debates the Commission stirred. On the other hand, the article will in a meta-scholarly fashion elaborate on the academic tradition of doing scholarly work focused on public service in Sweden. A recurrent notion in the article is hence meta-academic. Importantly, the article stresses the scholarly bias in favour of public service that is usually present within this tradition (primarily emanating from the field of political communication). Thus, the article is devoted to various debates surrounding the work of the Commission and the role of academics within these discussions (including myself). Finally, the article presents a few thoughts about what it might mean for academics to be (or become) lobbyists

Tema kulturarv : Temamodeller om ABM i svenska statliga offentliga utredningar 1945–89

In an explorative manner this article uses a data driven digital history set-up to focus on broad cultural heritage issues in Sweden during the second half of the 20th century. By distant reading and topic modeling a dataset of 3100 Swedish Government Official Reports (SOU) between 1945–89, the article gives a new perspective of how the Swedish state examined and discussed national cultural heritage as well as archival, library and museum (ALM) issues. Topic modeling is a computational method to study themes or discourses in texts by accentuating words that tend to co-occur and together create different topics. Via a computational interrogation of the dataset in a Jupyter Lab-environment a number of heritage topics related to the ALM-sector can be detected. They include the most common words for each heritage topic, but also reveal temporal periodisations when archival, library and museum issues were mostly discussed as well as other societal topics in the dataset that heritage was related t

Index to Subject Matter

Det finns en utbredd uppfattning att vi lever i en tid av informationsöverflöd. Detta överflöd sägs inte sällan vara utan motsvarighet i historien. Modern informationsteknologi har, påpekas det, gjort att vi inte längre med våra sinnen kan ta in och bearbeta all den mängd information som omger oss; det finns mer information tillgänglig än någon- sin, bruset är konstant. ”Aldrig förr”, hävdar till exempel Framtidskommissionens huvudsekreterare, ”har informationsöverskottet varit lika omfattande som nu.” Men, påpekas det något förnumstigt: ”att det finns mer information tillgänglig än någonsin är inte liktydigt med att det finns mer sann och relevant information tillgänglig. Det är inte bara mängden sann och relevant information som har ökat, utan också desinformation.”1 Boven i dramat sägs ofta vara den pågående revolutionen av medielandskapet och de nya digitala mediernas genomslag. Lägg där- till maskinärt producerad spam, ett ubikvitärt nät, sociala medieformer och allt mer integrerad informationshantering via mobil hårdvara – där mer än hälften av den svenska befolkningen dagligen använder internet i mobiltelefonen – så framträder bilden av en ny sorts samhällelig informationstäthet

Некоторые аспекты причин и последствий внешней миграции населения Республики Беларусь

Материалы VI Междунар. науч. конф. студентов, аспирантов и молодых ученых, Гомель, 26 апр. 2013 г

Information overload

Det finns en utbredd uppfattning att vi lever i en tid av informationsöverflöd. Detta överflöd sägs inte sällan vara utan motsvarighet i historien. Modern informationsteknologi har, påpekas det, gjort att vi inte längre med våra sinnen kan ta in och bearbeta all den mängd information som omger oss; det finns mer information tillgänglig än någon- sin, bruset är konstant. ”Aldrig förr”, hävdar till exempel Framtidskommissionens huvudsekreterare, ”har informationsöverskottet varit lika omfattande som nu.” Men, påpekas det något förnumstigt: ”att det finns mer information tillgänglig än någonsin är inte liktydigt med att det finns mer sann och relevant information tillgänglig. Det är inte bara mängden sann och relevant information som har ökat, utan också desinformation.”1 Boven i dramat sägs ofta vara den pågående revolutionen av medielandskapet och de nya digitala mediernas genomslag. Lägg där- till maskinärt producerad spam, ett ubikvitärt nät, sociala medieformer och allt mer integrerad informationshantering via mobil hårdvara – där mer än hälften av den svenska befolkningen dagligen använder internet i mobiltelefonen – så framträder bilden av en ny sorts samhällelig informationstäthet

Randanteckningar om svensk mediepolitik 1920–1970 : Ur temamodellering av 11 000 riksdagsprotokoll

In an explorative manner, this article uses a data-driven digital history set-up to focus on how the Swedish Riksdag, its political parties and parliament members discussed media issues. By distant reading and topic modeling a dataset of more than 11,000 parliamentary minutes – approximately 400 million characters – the article gives a new perspective of Swedish media history in general and national media politics in particular. The article uses the computational method topic modeling to study latent themes or discourses in the dataset (by accentuating words that tend to co-occur) that together create different topics. The article includes a number of media historical observations and findings, and the frequent graphs also display interconnections between different media topics, as well as other societal topics that media were related to

More of the Same – On Spotify Radio

Spotify Radio allows users to find new music within Spotify’s vast back-catalogue, offering a potential infinite avenue of discovery. Nevertheless, the radio service has also been disliked and accused of playing the same artists over and over. We decided to set up an experiment with the purpose to explore the possible limitations found within "infinite archives" of music streaming services. Our hypothesis was that Spotify Radio appears to consist of an infinite series of songs. It claims to be personalised and never-ending, yet music seems to be delivered in limited loop patterns. What would such loop patterns look like? Are Spotify Radio’s music loops finite or infinite? How many tracks (or steps) does a normal loop consist of? To answer these research questions, at Umeå University’s digital humanities hub, Humlab, we set up an intervention using 160 bot listeners. Our bots were all Spotify Free users. They literally had no track record and were programmed to listen to different Swedish music from the 1970s. All bots were to document all subsequent tracks played in the radio loop and (inter)act within the Spotify Web client as an obedient bot listener, a liker, a disliker, and a skipper. The article describes different research strategies when dealing with proprietary data. Foremost, however, it empirically recounts the radio looping interventions set up at Humlab. Essentially, the article suggests a set of methodologies for performing humanist inquiry on big data and black-boxed media services that increasingly provide key delivery mechanisms for cultural materials. Spotify serves as a case in point, yet principally any other platform or service could be studied in similar ways. Using bots as research informants can be deployed within a range of different digital scholarship, so this article appeals not only to media or software studies scholars, but also to digitally inclined cultural studies such as the digital humanities

Överflöd, brist och begagnade medier

1900-talets medielandskap framstår i backspegeln som särdeles rikt och präglat av kulturell mångfald. Det gäller medieutbudet i både dess kommersiella och mer statliga tappning. Ändå har stödformer kring speciellt värdefullt innehåll (med kvalitativa förtecken) länge präglat den svenska medie- och kulturpolitiken. Regeringens nuvarande kulturpolitiska mål från 2009 slår till exempel fast att kulturpolitiken ”ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse” – och ungefär så har det hetat även tidigare. Mediehistoriska belägg för att dåtidens utbud behövde regleras (på ett eller annat sätt) finns det därför många. Alternativa uttryck har uppmuntrats; att styra bort medie- och kulturkonsumtion från den lika hotande som enfaldiga brist som kännetecknat den kommersiella mediekulturen har varit ett ständigt påbud. Sitt mest flagranta uttryck fick denna hållning i 1974 års kulturpolitik, vilken uttryckligen skulle motverka den kommersiella kulturens skadliga inverkningar